Skrämmande likheter med dagens krig

Jeton Neziraj dramatiker och manusförfattare till ”Balkan Bordello”. Foto: Ingrid Hartman.

Jeton Neziraj ville skriva en pjäs om ett universellt krig och vad det gör med människan. Med avstamp i Aischylos trilogi Orestien skrev han Balkan Bordello. Och fann skrämmande likheter mellan det antika dramat och de krig och grymheter som pågår just nu runt om världen.

Pjäsen Balkan Bordello beställdes av Nationalteatern i Montenegro där den fick sin urpremiär 2016. Därefter har den satts upp i Pristina, på Kosovos nationalteater, och i New York, på den legendariska teatern La MaMa.

Balkan Bordello baseras på Aischylos trilogi Orestien. Karaktärernas namn, huvudintrigen och vissa scener har jag hämtat från Aischylos pjäs. Men det är en pjäs som är djupt förankrad i nutiden och som försöker fånga vår tids ”barbari” och ”grymhet”.

I min version väntar inte något kungligt palats i Atreus, istället återvänder Balkan Bordellos krigsherre Agamemnon till ett nedgånget motell kallat ”Balkan Express”, där hela pjäsen utspelar sig.

Medan jag skrev Balkan Bordello kunde jag inte undgå att se likheten mellan Aischylos våldsamma scener, tex mordscenerna, och de hemskheter som folket på Balkan tvingades genomleva under 1990-talet. Och tyvärr, vad människor i Ukraina och Gaza upplever i dag.

En av krigets mest tragiska sidor är den blinda tilltro som människor visar dem som driver på kriget. Det är en onaturlig underkastelse, eftersom människorna är medvetna om grymheterna och barbarbariet men ändå väljer att blunda för det. Ett samhälle förlorar sin kompass när ledare som regerar genom terror, och driver ut människor i krig, tillskrivs större betydelse än en vis ledare som verkar för fred mellan människor. På många håll i världen är förbrytare mer populära än visa, balanserade ledare.

Med Balkan Bordello har jag försökt fånga själva essensen av vår tid, spåra det sjuka i den mänskliga själen, och belysa dumheten och naiviteten i en tid som vilar på våldets, intoleransens och hatets grundvalar. Pjäsens karaktärer överlämnar sig åt sitt öde och faller omedvetet i en fälla av missnöje och förstörelse. Det är en destruktiv ådra hos människan som förför, likt döden förför livet.

Balkan Bordello är en pjäs om traumatiserade samhällen som förtär sig själva. Den låter oss se kriget som en destruktiv maskin som får livet och normaliteten att kapitulera inför människans aningslöshet och ondska. Balkan Bordello är en berättelse om en mörk tid, där människan låter sig förvandlas till ett blodtörstigt djur.

Jag hoppas att publiken som ser den här pjäsen i Uppsala kan att känna igen sin egen Agamemnon, en svensk sådan. Jag är säker på att han existerar. Om inte som en krigsherre, så kan han ha förvandlat sig till en högerextrem politiker som förmodligen hörs predika för massorna om motstånd mot utlänningar, mot att skicka svensk hjälp till den tredje världen och som använder många meningar som innehåller ord som ”blod”, ”historia”, ”svensk”, ”identitet”, ”renhet” osv.

Jeton Neziraj, dramatiker

Text översatt av kommunikationsavdelningen och av dramaturg Marie Persson Hedenius på Uppsala stadsteater

Balkan Bordello har premiär 13 april på Stora scenen

Text i original

Balkan Bordello was a commissioned and first staged at the National Theater of Montenegro in 2016. Later one was staged in Prishtina, at the National Theatre of Kosovo and most recently in New York, at the legendary La MaMa theater. As a play, Balkan Bordello takes the inspiration by the Aeschylus’s triology”Oresteia’.  

I’ve used some of the names of the characters, main plot and some motives from Aeschylus play, but beside that, this is a play that is rooted in our times, that captures the pulse of our contemporary ’barbarity and cruelty’. There is no royal palace of Atreus, instead, Agamemnon of Balkan Bordello returns to a battered-looking motel called ”Balkan Express”, which is the setting of all the events. While I was writing the play, I found terrifying the degree to which those scenes of violence, the scenes of murder from Aeschylus’s play, resemble so closely to what people from the Balkan went through during the 1990s. And unfortunutely, also to what people of Ukraine or Gaza are going through  those days. 

One of the most tragic side of wars is the blind faith people have for those who wage wars. This is a sort of unnatural subservience, yet nevertheless they are still aware of the atrocities and barbarity. It is the way a society loses its compass when a leader who reigns through terror and summons people to war assumes greater importance than a wise leader who brings people to peace. In many parts of the world, in many societies, bandits are often more popular than wise, level-headed leaders.

With Balkan Bordello I have tried to capture the very fabric of our times, to trace the morbidity of the human soul and highlight the stupidity and naiveté of our era being built on the foundations of violence, intolerance and hatred. The characters of the play surrender to fate and nearly unconsciously fall into the trap of discontent and destruction. It’s this vein of destruction that seduces as death seduces life. 

Balkan Bordello is a play about traumatized societies that eat themselves. It confronts us with war as a machinery of destruction where life and normalcy capitulate in the face of humans’ infidelities and evils. Balkan Bordello is a will for a dark time, where man surrenders to blood animals. 

I hope that audience who will come to see this play in Uppsala will recognize its own Agamemnon, a Swedish one. I am sure he exists. If not as a war commander, he must have converted himself into some far-right politician, who is probably heard often preaching to masses against foreigners, against sending Swedish aid to the third world and using many sentences that contain words like ’blood’, ’history’, ’Swedish’, ’identity’, ’purity’ ect. 

Jeton Neziraj, playwright