Berättelser som bör bevaras för framtida generationer

Porträttfoto på Klara Önnerfält

Klara Önnerfält, skolbibliotekarie, frilansande läsfrämjare, författare och gästbloggare på Teaterbloggen. Foto: Sanna Dolck Wall

Det finns berättelser som behöver blir bevarade för framtida generationer genom att överflyttas till en ny medieform, menar Klara Önnerfält, skolbibliotekarie, frilansande läsfrämjare och författare, som gästbloggar på Teaterbloggen. En sådan historia är »Barnen från Frostmofjället«, som är lika aktuell i dag som när den skrevs, menar hon.


Av Klara Önnerfält

När filmatiseringarna av Sagan om ringen hade biopremiär träffade jag ett hard core-fan som deklarerade att hen aldrig skulle se de där filmerna. Det fanns nämligen en risk att de förstörde allt, hela den egna Sagan om ringen-värld den här personen skapat i sitt huvud.

Det är ju några år sen och jag tror att den inställningen tillhör det förgångna. I skolbiblioteket där jag arbetar händer det ofta att elever blir både förvånade och besvikna över att den film de gillade inte finns som bok. Det är självklart för dem att ta del av en berättelse i olika format.

Har de sett filmen vill de läsa boken och leka med Legot. Eller så har de läst boken och vill se tv-serien eller spela spelet.

Det är också naturligt för många unga att skriva egna varianter av en berättelse de tycker om i form av fanfiction. Allt för att tillföra ett annat perspektiv, se berättelsen ur en ny vinkel eller bara få vara kvar i berättelsen.

Illustration av ett fjäll som svävar i luften bland blå moln, på fjället står höghus, en get, en skog, en vattenskoter och många konstiga saker

Barnen från Frostmofjället har premiär på Uppsala stadsteater 12 december.

Det finns också berättelser som behöver blir bevarade för framtida generationer genom att överflyttas till en ny medieform.

Jag tänker till exempel på de fina Pippi-bilderböcker som tagits fram baserade på kapitelböckerna som få läser nu för tiden. Och jag tänker på Laura Fitinghoffs klassiker Barnen ifrån Frostmofjället som nu är aktuell på Uppsala stadsteater.

Det ålderdomliga språket och den högtravande nationalismen är exempel på saker som gör det svårt för dagens barn att läsa ursprungstexten. Men berättelsen: sagan om en syskonskara på flykt under en nationell kris, om hur de är utelämnade till att klara sig själva men även måste kunna lita på främlingar, hur de blir mötta av medkänsla men också ibland av misstänksamhet och hat; den berättelsen har fortfarande något att säga oss.


Klara Önnerfält är skolbibliotekarie, frilansande läsfrämjare och författare till boken Klaras läsprepp – att främja läsning bland barn och unga. Man kan höra henne i poddarna ”Flödet” och ”Flödet läser”.

Foto: Sanna Dolck Wall

Content not available.
Please allow cookies by clicking Accept on the banner

Viktor Brobacke berättar om hur tanken på barn på flykt blev drivkraften när han skrev musik till »Barnen från Frostmofjället«.

Barnen från Frostmo­fjället

Fritt efter en gammal bok med en get
>>Premiär 12 december

Acceptera Cookies

Genom att trycka "Jag accepterar" godkänner du att Uppsala stadsteater använder cookies. Vi använder cookies bland annat för att vår webbplats ska fungera på ett bra sätt för dig samt att spåra trafikkällor.

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close