Hälsningar från Elin Wägner-sällskapet

Elin Wägner porträttfoto

Författaren, journalisten och feministen Elin Wägner (1882—1949), troligtvis under 1917. Okänd fotograf. Källa: Albert Bonniers förlag/Public domain

Elin Wägner-fans reser till Uppsala från alla håll i höst för att se Pennskaftet. Marianne Enge Swartz är tidigare ordförande i Elin Wägner-sällskapet och berättar om hur stiftelsen fick författarens hem Lilla Björka i sina ägor, och ger oss höstens bästa boktips!

Gästbloggare Marianne Enge Swartz

Journalisten, författaren, feministen, radikalpacifisten, miljöväckarklockan, civilisationskritikern och hennes Lilla Björka...

När jag blev ordförande för det nybildade Elin Wägner-sällskapet 1990 hade jag bara läst en bok av Elin Wägner, smålandsromanen Åsa-Hanna som var obligatorisk läsning på gymnasiet. Men jag har bättrat mig!

Sällskapet bildades i Småland i byn Berg, där Elin Wägner köpte tomt och lät bygga sitt hus Lilla Björka efter att hon fått De Nios stora pris 1923. Vi i sällskapet drömde om att överta huset och ha det som bas för att sprida kunskap om Elin Wägners verk och tankar om jämställdhet och fred – med och på jorden. Redan 1994 fick vi chansen, en annons i Smålandsposten utbjöd huset till försäljning. Här gällde det att handla snabbt.

Det var valår och politiker var raska i att stötta oss liksom Smålandsposten. Alla möjliga vägar användes för att sprida information och samla in pengar, bland annat såldes andelar på tusen kr. Beslutet togs redan i början av processen att köpet – i Elins anda – skulle ske kontant. Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka bildades och köpte huset för insamlade medel hösten 1994.

Sedan dess har huset kulturminnesmärkts och återställts som det var på Elin Wägners tid. Det har utvecklats till ett litet kulturhus med årliga sommarutställningar, föreläsningar, liten bokhandel, referensbibliotek och stipendieverksamhet. www.lillabjorka.se

Boktips

För ett par år sedan visade Stockholms stadsteater en härlig och inspirerande föreställning av ”Norrtullsgatan”. Nu är det dags för Uppsala stadsteater med ”Pennskaftet” efter Elin Wägners roman om kvinnornas kamp för rösträtt. Boken använder sig i hög grad av humor för att skildra motståndet som det väl organiserade rösträttsarbetet väckte. Där drar man sig inte för personangrepp eller anmärkningar på kvinnors förstånd i relation till hattars storlek.

Pennskaftet är ett av få verk av Elin Wägner som finns nyutgiven som pappersbok. Liksom Norrtullsligan finns den också i en LL-version. Men alla Elin Wägners verk finns på bibliotek (måste ibland beställas från magasinet), på antikvariat och som e-böcker.

Vilken bok ska man börja med? Gärna Norrtullsligan och Pennskaftet, som skildrar skeenden i kvinnohistorien som inte bör glömmas bort. Smålandsromanen Åsa-Hanna gav Elin Wägner erkännande som ”riktig” författare (inte bara ”humoristisk”). Dialogen fortsätter innehåller en ironisk skildring av männens syn på kvinnor som menar att de vet bäst hur förlossningsvården bör organiseras.

Den kanske mest berömda boken är Väckarklocka med Elin Wägners civilisationskritik om förhållandet mellan män och kvinnor, om fred och ett ekologiskt sätt att leva våra liv. Den är minst lika aktuell i dag som när den kom ut 1941 men är inte så lätt att tränga igenom. Min rekommendation är att börja med sista kapitlet! Elin Wägners sista bok, Vinden vände bladen, är min favorit. Den innehåller alla tankar från Väckarklocka i romanform och sträcker sig från 30-åriga kriget till Elin Wägners dagar. Här finns både mystik, ett mord och en kärlekshistoria.


Årets väckarklocka

Sedan 1993 delar Elin Wägner-sällskapet ut Årets väckarklocka till enskilda eller organisationer som arbetar i Elin Wägners anda. År 2018 gick priset till organisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) med motiveringen:

Patriarkala strukturer har påverkat främst kvinnors livsvillkor under olika tidsepoker och kulturer. Elin Wägners liv och författarskap erbjuder exempel, som fortfarande lever kvar. Detta kanske särskilt för kvinnor och ungdomar där hemlandets gamla strukturer följt med till det nya landet.

Med FNs Deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen som värdegrund arbetar GAPF sedan 2002 för att synliggöra och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige.

Årets Väckarklocka delas ut vid en ceremoni i oktober 2019, och går till organisationen Rädda Barnen, med motiveringen: Vi vill visa hur framsynt Elin Wägner var då hon tillsammans med fyra andra kvinnor – efter att de upplevt den förödelse som första världskriget orsakat bland civilbefolkningen – bildade den svenska delen av Save the Children Fund i november 1919, ett halvår efter att organisationen bildats i London.

Läs mer om Årets väckarklocka och tidigare prismottagare…

Läs mer om Elin Wägner…

Elin Wägner-sällskapets tidigare ordförande Marianne Enge Swartz gästbloggar och tipsar om favoriterna bland Elins Wägners böcker.

Pennskaftet

Kampen om rösträtten

Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close