Kan vi skratta åt Hitler?

ensemblen i Den fria viljan

Skrattet befriar när verklighetens mörker är överväldigande. Är det möjligt att göra humor av någon som symboliserar den djupaste ondska och har miljontals människors liv på sitt samvete?


Reflektioner inför urpremiären av »Den fria viljan«

I alla tider har människor skrattat åt ondska. Och det räcker med en snabb sökning på internet för att hitta hur mycket Hitlerhumor som helst – till exempel sajten Cats that look like Hitler eller de hundratals filmer där olika textningar lagts till sammanbrottet i bunkern i filmen Undergången, så att diktatorns skrikande utbrott handlar om svenska riksdagsvalet eller det dåliga slutet på tv-serien Lost.

Ett hyllat exempel: Diktatorn

Ett säkert kännetecken hos diktatorer är deras brist på humor och självironi. År 1938, när Charlie Chaplin påbörjade arbetet med komedin Diktatorn, var han listad som en av rikets fiender. Redan 1936 hade propagandaminister Joseph Goebbels bannlyst Moderna tider då filmen inte ansågs »överensstämma med det samtida Tysklands filosofi.«

Content not available.
Please allow cookies by clicking Accept on the banner

Charlie Chaplin - Talet från filmen Diktatorn

Diktatorn hade premiär i USA den 15 oktober 1940 och i Storbritannien ett par månader senare. I det ockuperade Frankrike var filmen förstås förbjuden och även i Sverige dröjde biopremiären till efter kriget – förmodligen av rädsla för repressalier från Tyskland. År 1943 lyckades dock den amerikanska ambassaden i Stockholm få in en kopia av Diktatorn som kom att visas inofficiellt men mycket flitigt med särskilt tillstånd direkt från Chaplin. Vid ett tillfälle visades filmen sex gånger på en enda dag för sammantaget 5 000 entusiastiska åskådare!

Frågan huruvida det är okej att skratta åt Hitler får nog anses vara besvarad tusen gånger om. Och Charlie Chaplins Diktatorn är ett av filmhistoriens absoluta måsten och tidlös som utgångspunkt för samtal om främlingsfientlighet, demokrati och krigets absurditet.

Men ändå, den stora frågan som alla ställer sig, är hur man bygger upp och skapar den situation som får alla att skratta.

bashkim och göran dansar i den fria viljan

Bashkim Neziraj och Göran Engman i Den fria viljan. Musiker Tomas Ebrelius och Sanna Hodell i bakgrunden. Foto: Micke Sandström

Humor eller ej

I Tyskland har ämnet nazisthumor länge varit laddat och svårnavigerat. Den första trevande Hitler-satiren i Tyskland var kabaréföreställningen Jag var Hitlers mustasch som hade premiär i Västberlin 1949. Den fick ett entusiastiskt mottagande, något som kanske framför allt berodde på att publiken tydligt ville visa vilken sida de stod på. I och med studentrörelserna på 60-talet vaknade en skarpare kritik mot hela den generation som hade stått bakom Hitler, och på grund av detta blev det svårare att skratta åt nazismen utan att anses ursäkta den. George Taboris pjäs Mein Kampf från 1988 (spelad i Uppsala 1990) bröt dock ny mark och lättade på atmosfären. Vissa tabun måste brytas, annars kvävs vi av dem, kommenterade Tabori själv.

År 2013 toppade journalisten Timur Vermes de tyska försäljningslistorna med sin satiriska bok Er ist wieder da (Han är tillbaka). En berättelse där Hitler vaknar i nutid och inleder en framgångsrik karriär som komiker och medie-influencer. Boken såldes i 1,4 miljoner exemplar, och filmen seglade upp på den tyska biotoppen. Men historien kritiserades också för att trivialisera diktatorn och massmördarens brott.

Mikaela Ramel, Aksel Morisse och Emelie Wallberg i »Den fria viljan«. Foto: Micke Sandström

Hitler på teaterscenen

Lördag 22 september har den absurda musikaliska komedin Den fria viljan urpremiär på Stora scen, och här förekommer den mustaschprydde diktatorn som en bland många andra figurer.

I porträttlik sminkning äntrar Göran Engman scenen i rollen som Adolf Hitler och håller tal. Men vad är det han säger? Diktatorns vålnad vilar tungt över öppningen i andra akten men ger oss ett oväntat budskap, och vi andas ut. Här står han och orerar om kärlek, längtan efter liv och en fri vilja… först lågmält, men sedan allt tydligare.

Under repetitionerna har vi jobbat med en gestaltning som ska balansera mellan totalitär ondska och trivial fånighet. Som inte är en ytlig och stereotyp figur utan som istället förstår det fasansfulla. En Hitler som lyckas vara obehaglig och samtidigt utmana oss alla. Den schweizisk-svenske regissören och dramatikern Erik Gedeon har vänt ut och in på bilden av den ondskefulle. Den förvirrade. Den bombastiske. Rättshaveristen.

Bashkim gör parodisk gest som Hamlet

Bashkim Neziraj gör en parodisk Hamlet i föreställningen. »Att vara eller inte... det är frågan...« Foto: Micke Sandström

I ett tidigare blogginlägg skriver dramaturg Jonas Bernander om ämnet för föreställningen – finns den fria viljan?:

Orsaker ger konsekvenser som sin tur orsakar nya konsekvenser i all evighet. Var skulle en fri vilja få plats här? Exakt var någonstans skulle den befinna sig? Hur skulle det kunna vara möjligt för mig att liksom stanna upp, kliva ut ur universums oändliga orsakskedja och fatta fria beslut? 

Utdrag ur Teaterbloggen: Finns den fria viljan? Läs hela blogginlägget här… 


Har människan en fri vilja? Är vi härskare över våra handlingar och beslut, eller marionetter i en förutbestämd tillvaro?

Välkommen till Den fria viljan, en helafton av musik och komedi om en av människans kanske största frågor.

Erik Gedeon står för text, musik och regi i denna nyskrivna, svarta och samtidigt ironiskt glittrande komedi som ogenerat jonglerar med filosofi, hjärnforskning och kvantfysik. Hela 19 nyskrivna låtar ingår i föreställningen, framförda i nästan lika många musikgenrer.

I kärnan är vår föreställning en hyllning till teatern: teatern på scenen, skådespeleriet vi alla medverkar i ute i verkligheten och den lilla teatern inne i våra huvuden.

Den fria viljan

En musikalisk komedi om livets lotteri
>>Sista chansen! Spelas tom sön 4 november

Acceptera Cookies

Genom att trycka "Jag accepterar" godkänner du att Uppsala stadsteater använder cookies. Vi använder cookies bland annat för att vår webbplats ska fungera på ett bra sätt för dig samt att spåra trafikkällor.

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close