Narren och supportern

Marie Göranzon i Kung Lear

Marie Göranzon i rollen som kung Lear. Foto: Micke Sandström

Sedan hösten 2015 bjuder vi in studenter från Uppsala universitet att recensera teaterns pjäser. Studenter från flera olika institutioner har gästat teatern som recensenter. I en serie framöver delar vi några av recensionerna. Här följer en recension från våren 2016 när William Shakespeares klassiker »Kung Lear« iscensattes på Stora scen med Marie Göranzon i rollen som kung Lear och i regi av Linus Tunström.

En av de studenter som deltagit i Studenter recenserar är Sofia Lindgren, student på Företagsekonomiska institutionen. Här är hennes text och reflektion kring föreställningen och berättelsen om »Kung Lear« från våren 2016. Studenterna som recenserade Kung Lear fick i detta arbete en uppgift även inom ramen för sin kurs i ledarskap; att beskriva föreställningen med referenser till aktuell kurslitteratur.

Kung Lear
William Shakespeare
Regissör: Linus Tunström

Pjäsen King Lear börjar med att kung Lear ska dela upp sitt kungadöme mellan sina tre döttrar efter hur mycket de säger att de älskar honom. Att dela upp ett kungadöme kan sägas vara en omfattande beslutsprocess som sker sällan, involverar många olika intressen och kan leda till stora konsekvenser. Detta är drag som enligt Hickson karaktäriserar en sporadisk beslutsprocess i organisationer men som appliceras här för att tydliggöra vikten av den inledande scenen. (Hickson 1990, 179) Två av döttrarna, Goneril och Regan beskriver hur mycket de älskar kung Lear medan den tredje, Cordelia vägrar och säger att hon älskar honom som en dotter ska. Kung Lear låter henne bli utan del i kungadömet, förvisar henne och delar upp kungadömet mellan de andra två döttrarna. Detta scenario visar hur kung Lear använder sin makt för att hantera de olika anspråken på egendom och makt. Detta är i linje med Morgan som menar på att makt kan fungera som ett medel för att lösa konflikter mellan olika intressen. (Morgan 2006, 166)

Är du student och vill recensera?
Maila vår presskontakt på e-post: elisabeth.wennerstrom@uppsalastadsteater.se
Marie Göranzon i förgrunden, en scen ur Kung Lear

Marie Göranzon, Emelie Falk och ______. En scen ur Kung Lear. Foto: Micke Sandström

Ett kungadöme styrt av en kung kan kallas autokrati eftersom makten tillhandahålls av en person. (Morgan 2006, 153) Sett från ett organisationsperspektiv har kung Lear från början en formell auktoritet, en form av socialt accepterad och legitimerad makt bestående av karisma, tradition eller lag. Monarkers makt utgår i regel från tradition där människor väljer att ge dem auktoritet på grund av respekt för traditionen de symboliserar. (Morgan 2006, 166-168) I pjäsen blir kung Lear nästintill ignorerad och ingen lyssnar längre på honom när hans kungatitel tas ifrån honom, detta tyder på att han endast haft tradition som grund för sin formella auktoritet och makt. Pjäsen visar därmed att när den enda grundpelaren till en persons makt tas bort så rasar personens makt och auktoritära status. Det visas tydligt när kungen varit och jagat efter att han delat upp kungadömet. När han kommer tillbaka börjar soldaterna och narren skoja och ibland skrattar de åt kung Lear på ett nedlåtande sätt. I samma scen får han också en utskällning av sin dotter Regan vilket kanske inte heller skulle ägt rum ifall han haft kvar sin kungatitel. Detta illustrerar också att det finns en hel del makt i botten på pyramiden eftersom det är dessa personer som legitimerar makten för den högst upp i pyramiden. (Morgan 2006, 168) Dottern, narren och soldaterna markerar genom att skoja och tilltala kung Lear på ett annorlunda sätt att de inte längre har samma respekt eller ger samma legitimitet åt honom när hans formella titel försvunnit. Dottern säger också till kung Lear att han börjar bli gammal och genom pjäsen förmedlas en känsla av att just kung Lears höga ålder och tilltagande förvirring gör att han mister legitimitet.

Formell auktoritet kan också bestå av karisma som innebär att människor respekterar en persons egenskaper och tycker att de utgör en anledning till att personen ska få makt att handla å deras vägnar. (Morgan 2006, 167) Innan kung Lear delar upp sitt kungadöme agerar han på ett sätt som visar att han är van att bli åtlydd och när han gör en gest med handen bugar alla. Han är inte heller särskilt trevlig mot sina döttrar eller rådgivare. Det här leder till att han kanske inte blir omtyckt för sina egenskaper vilket kan ha gjort att människor förändrade sitt beteende drastiskt efter det att hans formella titel tagits ifrån honom. Ifall han hade haft karisma också som grund för sin makt skulle han kunnat behålla en större del av sin makt och sitt anseende. Kung Lears beteende och de övrigas undergivna beteende tyder på att kung Lear kan ha använt sig av en skrämseltaktik i sitt ledarskap. Skrämseltaktik bygger på att man har en bakomliggande makt för att kunna ta hjälp av hot. I sin roll som kung hade kung Lear en bakomliggande makt att införa konsekvenser för de som inte gjorde som han ville men när det tas bort fungerar inte den här ledarskapstaktiken.

Det finns samband mellan ledarskapstaktik och organisationskultur vilket innebär att kung Lear kan ha banat väg för det illojala beteende och den förödmjukning som två av hans döttrar utsätter honom för efter uppdelningen. (Morgan 2006, 131) De kan ha blivit vana vid kung Lears sätt att regera och i brist på andra influenser gjort precis samma sak eller så vill de straffa honom för gamla oförrätter. Något som tyder på det sistnämnda är när Goneril sätter fast sanningssägaren i en stock. Det blir en symbolisk handling eftersom hon förödmjukar sin faders representant och därigenom också kung Lear. Denna syster visar också upp en tydlig influens av skrämseltaktik i sitt ledarskap då hon tillsammans med sin man tar beslut om att sticka ut ögonen på greven. Detta beslut får dock konsekvenser i och med att många tjänare drar sig därifrån och en av tjänarna dödar hennes man. Detta tycks därför inte vara ett ledarskap som bygger upp en lojalitet från de som står under i auktoritet. Kung Lear har ändå några lojala vänner, narren, sanningssägaren som visar sig vara greven av Kent och greven av Gloucester så kung Lear har troligtvis inte tagit skrämseltaktiken lika långt som sin dotter.

Lolo Elwin, Marie Göranzon i Kung Lear

Lolo Elwin och Marie Göranson i en scen ur Kung Lear. Foto: Micke Sandström

En i synnerhet intressant person i denna pjäs sett ur ett maktperspektiv är Edmund som var född utomäktenskapligt till greven av Gloucester och hyste en önskan om att få mer makt. Detta gjorde han genom att tillskansa sig makt i form av kontroll av information men även genom påverkan på beslutsprocesser. Makt genom kontroll av information grundar sig i en persons förmåga att lägga upp problem på ett sätt som influerar någons syn på verkligheten i en beslutsprocess för att på så sätt gynna sina intressen. Edmunds första steg för att få mer makt var att skapa en komplott för att bli av med sin halvbror som annars var den som skulle få ärva titel och egendom. Han riggade en situation som skulle framkalla ett beslut hos greven att göra sin halvbror arvlös. Enligt Morgan är detta tillvägagångssätt också en del av att kontrollera beslutsprocesser där en person belyser aspekter som är fördelaktiga för egen del men mörkar andra aspekter för att manipulera grunderna för en annan persons beslutsprocess. (Morgan 2006, 173-174)

Kontroll över information och beslutsprocesser är två typer av makt Edmund även använder för att snärja kung Lears två döttrar Regan och Goneril. Genom systrarna som båda är förälskade i honom får han makt i form av påverkan på deras beslutsprocesser genom att påverka vilken information systrarna får genom att undanhålla och förfalska information. Han använder sig också av allianser grundade på emotionella beroenden, han har en allians med ena systern och en med andra för att spela ut dem mot varandra. Genom allianser kan individer få förhandsinformation om händelser som är relevanta till deras intressen men också möjlighet att påverka hur händelser utvecklar sig. En grund för dessa allianser är att parterna får ett givande ett utbyte. I detta fall får systrarna uppmärksamhet från en stilig ung man som de tror är förälskad i dem medan han använder dem som brickor i sitt spel för att uppnå mer makt. Detta scenario är ett exempel på ”makten bakom tronen” syndromet där Edmund utvinner en stor påverkan på hur de båda systrarnas makt som beslutsfattare används. (Morgan 2006, 181) I slutändan får han den ena av systrarna att ta beslutet att döda den andra systern vilket verkligen visar vilken makt han lyckats tillskansa sig över systrarna.  Att kunna få människor att göra som man vill är enligt Morgan en viktig aspekt av att inneha makt. (Morgan 2006, 166) Om detta stämmer är Edmund kanske den mäktigaste i pjäsen om kung Lear.

De två systrarna som får varsin del av kungadömet använder sig av taktiker som nämns av Morgan som vanliga strategier bland kvinnor. Regan är ganska hårdför i sitt maktutövande och har en ganska undergiven man vilket tyder på en taktik som efterliknar drottning Elizabeth den första. Men de båda systrarna verkar försöka sig på Delilah tekniken genom att försöka förföra Edmund. Han använder sig av blandning av kung Henry den åttonde teknik med att använda sig av kvinnliga supporters utefter deras nytta men han har ingen stabil maktgrund vilket gör att han kombinerar denna taktik med en playboy taktik för att vinna stöd och få tjänster av systrarna genom sin sexuella utstrålning. (Morgan 2006, 189)

Två andra personer som har sina individuella maktgrunder är narren och kung Lears sanningssägande rådgivare. Narren kan säga vad han vill, till och med prata illa om kung Lear under premissen att han är narr och allt han säger är på skoj. Det gör att han är en av få som faktiskt får prata utan censur vilket kan ge viktig information om pågående händelser och påverka hur andra personer uppfattar en situation. Han kan genom sitt skoj belysa vissa aspekter och få människor att fundera kring dessa, han har därför en viss makt över information. Sanningssägaren greven av Kent får makt över kung Lear genom sin egenskap som sanningssägare vilket kan sägas vara en maktgrund vilande på karisma. Han kan ge kungen råd utan att kungen behöver oroa sig för att han utelämnar obekväma delar för att ställa sig in.

En slutsats efter att ha analyserat pjäsen kung Lear är att det är till fördel för en ledare att ha flera grunder för sin makt. Genom att ha flera maktgrunder uppkommer en stabilitet som är gynnsam för att bibehålla sin makt ifall förutsättningar förändras. Pjäsen visar också skillnader mellan hur långt människor är beredda att gå för att tillskansa sig makt. Edmund till exempel är beredd att förskjuta sin bror och tillåta Goneril att sticka ut ögonen på sin far för att öka sin makt medan Cordelia avsäger sig sin makt och del i kungadömet för att hon inte vill ljuga och överdriva sin kärlek till sin far.

Referenser:

Morgan, G. (2006). Images of organization. Thousand Oaks, Calif., SAGE

Hickson, D. J. Politics permeate. In Wilson and Rosenfeld (eds), Managing Organisations, Maidenhead: McGraw-Hill, 1990, 175-81.

 


Upptäck mer...

Sedan hösten 2015 erbjuder Uppsala stadsteater studenter från Uppsala universitet möjlighet att recensera teaterns pjäser. Hittills har studenter från läkarprogrammet, företagsekonomiska institutionen, psykologprogrammet, institutionen för informatik och media, litteraturvetenskapliga institutionen och kulturentreprenörsprogrammet gästat teatern som recensenter.

Några tidigare recensioner av studenter…

Teaterbloggen: Studenter recenserar Carmen...
En av studentrecensionerna som skrevs i samband med föreställningen Carmen hösten 2017.

Teaterbloggen: Studenter recenserar Inte hela världen, Verklighetens folk, Scener ur ett äktenskap, Kung Lear, Löwensköldska ringen, Carmen, Fahrenheit 451 och Uppgång & fall
Utdrag ur några tidigare studentrecensioner och några tips  på hur du kan recensera en föreställning

Vad är en recension?
En recension består av personliga reflektioner och ett ställningstagande i relation till exempelvis en film, en bok eller en teaterpjäs. Det är upp till recensenten att avgöra vad som inkluderas, men ofta innehåller en recension följande delar:

  • Pjäsens titel och vem som skrivit den
  • Vilken genre pjäsen tillhör (det skulle exempelvis kunna vara en komedi eller en fars)
  • Handling och karaktärer/roller. Men avslöja inte för mycket, t.ex. hur pjäsen slutar.
  • Vad tror du att pjäsförfattaren eller regissören vill säga med sin berättelse?
  • Hur ser till exempel rekvisita, scenkläder eller dekor ut? Hur kompletterar det berättelsen?
  • Omnämnande av andra relevanta verk.
  • En bedömning av kvaliteten.

Sedan hösten 2015 bjuder vi in studenter från Uppsala universitet att recensera teaterns pjäser. Här följer en recension av William Shakespeares »Kung Lear« i regi av Linus Tunström våren 2016.

Pennskaftet

Kampen om rösträtten
>>Premiär 28 september

Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close