Temperaturmätning på rättssäkerheten i teatersalongen  

Porträttfoto på Mari Heidenborg

»En advokats död« är såväl en spänningsfylld, dråplig komedi som en inblick i vårt rättssystem skriven av advokaten och dramatikern Anders Frigell. För att genomföra projektet anlitade han flera jurister som medverkar i föreställningen. Teaterbloggen intervjuade Mari Heidenborg, Sveriges nyaste justitiekansler, en av de medverkande juristerna.  

Föreställning och rättegång i ett, hur fungerar det?

Jag tycker att föreställningen är en bra blandning av dramatik – det är en engagerande pjäs – och en komprimerad rättegång, förhållandevis verklighetstroget! Andra akten som är själva rättegången efter det mord som sker i första akten, spelas interaktivt med publiken. Det är en utmaning, men samtidigt roligt att de får vara med och tycka till och uttrycka hur de anser att domstolen ska döma.

Har du fått några reaktioner på din medverkan?

Mina vänner frågar vad jag gör på teatern, och jag svarar: Jag spelar mig själv. Och då tycker de först att det är ganska konstigt. Men sedan när jag förklarar att det är iscensättningen av ett tänkt mord, och en rättegång efter det, med tanken att åskådliggöra hur en sådan historia framställs i domstol och hur man bedömer den, då blir de alla intresserade och vill själva se föreställningen.

Hur fick du frågan om att delta?

Dramatikern och advokaten Anders Frigell och jag känner varandra sedan länge. Vi har ett delat intresse för frågor som rör rättssäkerhet. Anders frågade om jag ville vara med på en ”rolig sak”, och bjöd han ut mig på lunch. Jag tackade naturligtvis ja eftersom han är en trevlig och intressant person, med bra idéer. Han berättade om pjäsen och ville gärna att jag skulle medverka i föreställningen som en av domarna. Och på den vägen är det!

Vad betyder det att arbeta för rättssäkerhet – juridik är inte någon exakt vetenskap… hur gör man det?

När man börjar jobba i processer, i rättegångar, oavsett om det är brottmål eller andra typer av tvister, så inser man att juridiken, lagen, är ganska fyrkantig. Jag skulle inte säga att den är enkel, men rättsreglerna är ändå tydliga. När vi sedan ska tillämpa rättsreglerna på människor, det är då det blir viktigt hur vi gör det. Här pratar vi om människor som agerat i en verklig situation, och senare kommer det till rätten, andra personer ska vittna och berätta om vad som hänt. Även om två personer iakttagit samma sak, så har de inte nödvändigtvis sett samma saker. Det är viktigt att komma ihåg när man arbetar med juridik, och därför är juridik heller ingen vetenskap.

Man skulle kunna säga att vi inte är ute efter sanningen i en rättssal. Varje människa har sin sanning. Det handlar för den skull inte om att man ska ljuga eller vara vårdslös, men olika personer uppfattar olika saker. Det är en utmaning, för vad var det egentligen som hände? Istället måste man applicera regler för hur rättsprocessen ska se ut så att bedömningen ska bli så rättvis som möjligt.

Åsa Forsblad Morisse skriker. Gustav Levin ligger död i en soffa med en hink under sig. Svartvitt rutigt golv.

Skådespelare Gustav Levin och Åsa Forsblad Morisse i »En advokats död«. Foto: Micke Sandström

På vilket sätt kan vi se rättssäkerheten i En advokats död?

Under första akten får man som publik i salongen förstås lite mer information om vad de olika personerna faktiskt känner till och vet, eller vad man kanske tycker att de borde känna till. Allt kommer kanske inte fram i rättegången som man sedan ser i andra akten. Så är det också i verkligheten.

Hur rättssäkert är Sverige?

Generellt har vi ett robust rättssystem i Sverige. Men inget rättssystem kan garantera att det aldrig blir fel. Det har att göra med att det är människor som ska tillämpa lagen, människor som ska berätta och vittna om vad som hänt. Så visst blir det fel ibland. Men jag tycker ändå att vi har ett system som är tillräckligt robust. Och jag tycker också att de gånger det blir fel, så kan vi oftast rätta till det. Något som vi skulle kunna bli bättre på i Sverige är systemet för resning, alltså hur vi gör för att rätta till domar där det faktiskt har blivit fel.

En del av rättssäkerheten är att allmänheten också har förtroende för det vi gör i rättsväsendet. Det handlar också om att vi från domstolens sida måste bli bättre på att tala om varför vi dömde som vi gjorde. Särskilt i de fall där händelsen är uppmärksammad i media, och där man dömt så som allmänheten kanske inte förväntar sig efter en debatt eller annan uppmärksamhet. Då är det viktigt att gå ut med information: Nu har vi dömt så här och det beror på det och det och det… att ge ett bra underlag till media, så att media också kan rapportera det. Många gånger när det har blivit en medial debatt om ett rättsfall, så har det ofta berott på att man argumenterat utifrån felaktiga grunder.

Det senaste årets diskussioner kring #metoo och i rättsfall där våldtäkter eller övergrepp har skett – vilken uppgift, om någon, har juridiken för att skapa en större rättvisa, föra den utvecklingen framåt? Du nämnde exempelvis domstolens uppgift i att bli bättre på att kommunicera domar. Finns det fler sätt?

Jag ser det som att #metoo-rörelsen varit mycket viktig för att lyfta fram hur kvinnor ofta har en utsatt position. Det är aldrig okej att förnedra eller på annat sätt kränka en annan människa.

Om vi tittar på fall som rör våldtäkter och sexuella övergrepp, så är det en av de svåraste måltyperna. Det har att göra med att bevisningen inte alltid är den bästa. Oftast är det bara två personer som kan berätta om vad som hänt, och deras berättelser står ofta ord mot ord. Det innebär att det inte är helt lätt, om man blivit utsatt, att få en fällande dom. Samtidigt måste det finnas krav på bevisföringen. I en rättsstat skulle vi aldrig kunna sänka beviskraven för att något är svårt att bevisa. Istället får man arbeta med att ge bättre stöd för de som varit utsatta. De frågorna är viktiga.

Nyligen antogs en ny sexualbrottslagstiftning i Sverige, som bygger på att frivillighet ska vara skiljelinjen för vad som är straffbart och inte straffbart i våldtäkter och vid sexuella övergrepp. Det är inte bara en annan formulering av lagtext, utan ska även påverka hur polis och åklagaren arbetar med utredningarna. Genom att dessa förbättras ökar chanserna för fällande domar och bättre rättsprocesser. Med anledning av #metoo, så är det i sammanhanget viktigt att den rörelsen då inte stannar vid uthängningar i sociala medier, vilket den kan riskera att göra.

Vad betyder #metoo för rättssäkerheten i Sverige?

Internationellt sett så hade vi en hög anmälningsfrekvens i Sverige redan före #metoo. Men alla vinner på att vara mer orädda. Det är viktigt att ta upp saker som händer – det ger oss alla fler möjligheter att få det beskrivet som har hänt, även i rättssalen. Och vi har en låg tröskel för vad vi accepterar i Sverige. Det har även #metoo-rörelsen satt fingret på. Tidigare har man kanske inte vågat tala om det som hänt, för att det känts skuldbelagt, men nu är skulden på förövaren. Det är en bra sak.

Det viktigaste för mig, som ordförande i en rättegång, är att de personer som ska berätta har bra förutsättningar att berätta. Som ordförande ska jag till exempel se till att åklagare och advokater ställer frågor och uppträder på sätt som är respektfulla. Det handlar om att skapa en trygghet i rättssalen. Oavsett om någon är åtalad för brott, har varit utsatt för brott, eller är ett vittne. Det är påfrestande att vara i en rättssal och därför är detta så viktigt. Då blir det enklare att berätta, att ge sin version av vad som hänt.

Skådespelarna Linda Kulle, Tytte Johnsson, Crister Olsson i kontorsmiljö. Crister vinkar. De andra i bakgrunden. (Repetition på lilla scen)

Linda Kulle, Tytte Johnsson och Crister Olsson. Foto: Micke Sandström

Gör föreställningen, En advokats död, juridiken rättvisa?

Jo, ganska mycket. Rättegången hålls i en komprimerad form så bevisföringen, även om den finns med, blir inte så djuplodad som vid en riktig rättegång. I verkligheten skulle alla åtalade också ha var sin advokat, inte en och samma åklagare. Vi skojar lite mer med varandra kanske. Men i stort går det till precis så som i föreställningens rättegång. Vi diskuterar var fråga för sig och hur vi ska döma, så ganska mycket rättvisa tycker jag att föreställningen ger.

Vill man veta hur en riktig rättegång går till, så kan man gärna besöka en rättegång. De är offentliga och allmänheten kan gå på i princip alla rättegångar. Några är slutna rättegångar, men de flesta är öppna.

Vilken av replikerna i föreställningen tycker du är bäst?

Ja, det är nog den replik som Lilian får av sin advokat, och som åklagare sedan svarar på genom att säga: Det var ju en dum fråga. Det visar sig i rättegången att just den frågan har stor betydelse. Det är ingen dum fråga, men det är en rolig replik i föreställningen. En som man kan återkomma till…


Hur domen blev i de föreställningar där Mari medverkat, såväl som när övriga domare medverkar i föreställningen, kan inte avslöjas här. Som meddelas i slutorden för föreställningen fälls domen först efter att den sista föreställningen har spelats.


Om Mari Heidenborg

Mari tillträdde nyligen som justitiekansler i Sverige. Hon har tidigare arbetat som domare under lång tid, senast vid Högsta domstolen.

I föreställningen En advokats död medverkar Mari vid två föreställningar, 5 och 6 oktober. Övriga föreställningar med tillhörande rättegångar leds av fler kollegor inom juridiken. Se alla medverkande jurister här… 

En advokats död

Mat & teater

Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close