Vad minns du? Hur minns du?

vardagsrum

Inför Sverigepremiären av »3 vintrar« bjöd regissören Anja Suša in publik till två workshops för att kollektivt dela minnen. Under repetitionerna har gestaltningen av minnen och reflektioner kring minnen fortsatt att utvecklas och vara en viktig del. Minnen, visar sig, kan vara både sköra och vackra, falska och vilseledande. Anja berättar: Vi väljer ofta att inte minnas saker och ting på det sättet som de faktiskt var, utan på det sättet vi vill minnas dem.

Publiken passerar genom ett interaktivt museum. Därefter utspelar sig föreställningen som en rekonstruktion av minnen med nedslag i Kroatiens historia. Tre dygn där föreställningen följer tre generationer kvinnor: efter kommunismens övertagande 1945, Jugoslaviens sammanbrott 1991 och Kroatiens ansökan om inträde i EU 2011.

Det är den korta beskrivningen av föreställningen. Men minnet är ett av huvudspåren som Anja Suša undersöker i Tena Štivičićs prisbelönta drama 3 vintrar.

Vilka är våra minnen? Och varför minns vi saker och ting olika? Hur minns familjen Kos? Hur minns vi Jugoslavien, landet som försvann?

Hur minns du Jugoslavien?
Hur minns du Sverige?
Hur minns du?

Det råder ingen klar enighet kring minnet. En del glömmer vi, annat minns vi vagt eller tydligt och skarpt.

Anja Suša berättar: Vi kan prata om hur jag minns det, och hur giltigt och trovärdigt mitt minne är. Det är så minnet fungerar, det är väldigt listigt. Vi väljer ofta att inte minnas saker och ting på det sättet som de faktiskt var, utan på det sättet vi vill minnas dem.

Men Anja Suša har också intresserat sig för Zygmunt Baumans begrepp retrotopia (Retrotopia. Göteborg: Daidalos 2018) som en del av förarbetet för 3 vintrar. Begreppet utgår från en längtan efter det förflutna. Vi drömmer om det, samhällen eller ordningar som kanske aldrig funnits, på ett sätt som att vi önskar att det återigen ska vara.

Repetitionsbild. »3 vintrar«, Sverigepremiär 21 september. Foto: Micke Sandström

Zygmunt Bauman menar att retrotopierna invaggar oss i ett falskt lugn. Våra minnen förråder oss. Vi drömmer om en trygghet som vi tror att vi en gång har haft, men som kanske aldrig fanns. Enligt Bauman är retrotopier vanliga i en politisk retorik som vill framhålla att framtiden känns orolig, mörk och dystopisk. Istället för att måla upp en framtid i välstånd faller visionerna tillbaka på en tid i det förflutna, som vi ska minnas som fyllda av glädje och trygghet. Men minnen och nostalgi av detta slag tar makten över visionerna. Bauman förklarar att fascism, traditionalism och nationalism på detta sätt kan få fäste i tider då samtid och framtid kan verka skrämmande eller oviss. Som att nostalgin förför oss och retrotopia är platsen där vi hämtar ny kraft.

Vi ser det överallt, hur man talar om fornstora dagar, hur man talar om att göra något great again.

Rep pågår

Repetitionsbild, »3 vintrar«, Sverigepremiär 21 september. Foto: Micke Sandström

Minnet kan därmed sägas bli en maktfaktor både i politiken och i våra mänskliga relationer. Forskare som Svetlana Boym, som Bauman refererar till, pekar på att i tider av förändring, som exempelvis efter en revolution, blir minnet och nostalgin särskilt framträdande. Om revolutionen blickar framåt, gör oron efter en stor förändring att vi gärna blickar bakåt. För familjen Kos, som tillsammans upplevt så många förändringar kommer dessa frågor upp gång på gång. Vi vaggas av våra minnen, även om de ibland förleder oss eller är nyckfulla.

Anja Suša minns också Jugoslavien och vad som hände efteråt, och reflekterar samtidigt över 3 vintrar: Människor har i alla tider rekonstruerat minnen, och det är en av anledningarna till varför jag intresserade mig för just denna berättelse. Men föreställningen handlar inte om mitt minne, eller ens om familjen Kos minnen, utan om hur vi människor kollektivt förvandlar minnen till alla andras minne.

3 vintrar är en berättelse om minnen, sköra och skarpa, som skapar en historia. Minnen som är påverkade av andra och påverkade av vår tid. Minnen som liknar vårt språk, men som både slätar ut och förskönar.


I slutet av sommaren sökte Anja Suša deltagare till en workshop som en del av förarbetet till föreställningen 3 vintrar. Workshopen behandlade minnen om eller från forna Jugoslavien. Deltagarna fick i grupp dela sina berättelser och minnen, och Anja Suša utforskade tillsammans med deltagarna hur minnen uppstår, och hur man som människa kan förhålla sig till minnets klarheter och osäkerheter.

Workshopen blev förutom ett led i förarbetet också ett slags tidsdokument, där minnen och berättelser från det forna Jugoslavien och dess dramatiska historia hamnade i centrum. Följ länken här och läs några av berättelserna…

Workshopen hölls i samarbete med Storydox och Fabula Storytelling, och modererades av Storydox producent, journalisten och dramatikern Amanda Glans.

Storydox logotyp

Fabula Storytelling logotyp

Under repetitionerna av 3 vintrar har reflektioner kring minnen varit en viktig del. Minnen, som kan vara både sköra och vackra, falska och vilseledande.

3 vintrar

Minnen och relationer sätts på prov i ett episkt familjedrama av Tena Štivičić
>>Sverigepremiär 21 september

Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close